Wi underskrefne Praesidenter, Grefwe, Friherre, Commendeurer af Kongl. Maj:ts Nordstierne Orden, Bergs- och Commercie-Råd samt Assessorer och Commissarius uti Kongl. Maj:ts och Riksens Bergs- och Commercie-Collegier, göre witterligt: Thet hafwer Kongl. Maj:t i Nåder täckts förståndiga Kongl Collegierne följande af Kongl. Maj:t ytterligare tagne nådige författningar til Swenske Jern- och Stål-Manufacturernes widare upkomst.

1:o, Som til åtskillige Jern- och Stål-Manufactur arbeten fordras et granlaga wal af Ämnen, och et serskilt sätt til theras beredande ifrån första början; Altså böra the nu mera öfwer Jern- och Stål-Manufacturen förordnande Directeurer gå Manufactur-Werks egarne tilhanda med underrättelser, hwilka egenskaper hos hwarje Manufactur sort fordras, i anseende til inwärtes godhet och beskaffenhet: Äfwen som thet ock skal åligga Öfwer-Masmästarne, hwilka böra ega bästa kunskapen om tilgång på tjenlige malmer, samt följakteligen om goda tack- och stångjerns-slag, at ej allenast underrätta Masugnsegarne, hwilka malmslag samt hurudan malmsättning fordras til the i en eller annan afsigt erforderlige tackjerns-slag utan ock under sjelfwa blåsningen med sin kunskap och råd biträda them, hwilka kunna thet behöfwa: Åliggande Bergmästarne i orterne, at med tjenliga föreställningar söka förmå hytte- eller Masugns egarne, at til sådant ändamål tilwerka tackjernet efter Öfwer-Masmästarnes föreskrift; Som ock Kongl. Bergs-Collegium, i fall så behövas skulle, til större upmuntran för them, som anwända någon serdeles flit, at wid påfordran til Manufactur-werkens betjening blåsa något serskilt slags tackjern, will, efter omständigheterne, befordra them, anten til någon lindring, eller ock at aldeles förskonas ifrån tionde Tack-jerns afgiften för the dygn, tå tylikt tackjern är wordet tilwerkat.

2:o, Til beredande af the serskilte slags stångjern, som för en del Manufacturer kunna finnas nödige, måge icke någre nye, eller serskilte werk anläggas, utan böra Egarne til the redan inrättade Stångjerns-werken härutinnan göra Manufactur-werken nöjaktig betiening: Och ehuru redan, genom 3. §. uti Kongl. Förordningen om Stångjerns- och Manufactur-smidet af then 3. Julii 1753, är wordet Jernbruks-egare, såsom en skyldighet, ålagt, at på förberörde sätt biträda Manufactur-werken med tjenlige ämnen, hwaröfwer Kongl. Bergs-Collegium blifwit antydt, at hålla hand och tilsyn; Dock som äntå härwid mycken swårighet mött, så länge then ena Jernbruks-egaren i synnerhet ej kunnat mer, än then andra, bindas til thenna skuldigheten; Altså har Kongl. Maj:t, ansedt nödigt , härom i Nåder på thet sättet ytterligare förordna, at när et mera granlaga ämne för någon slags Manufactur erfordras, bör Manufactur-Directeuren, på anmodan, wara Manufactur-werks Idkaren behjelplig, at wid något nära beläget Jernbruk få thet ämnet så tillagat, som wederbör, så framt Manufactur-werks Idkaren ej kan sjelf med Jernbruks-Egaren therom komma öfwerens.

_

På thet åter en större tilwerknings omkostnad på sådane ämnen ej må komma Manufactur-werks Idkaren för mycket til last, bör then, som samma ämnen tilwerkar, njuta praemium ifrån twå til sex Daler Koppm:t skeppundet, Brukswigt, alt efter som theras beredning kunnat wara mer eller mindre kostsam. Sådane praemier komma af Kongl. Bergs-Collegio, sedan Manufactur Directeuren är worden hörd, at pröfwas och af Jern-Contoiret at utbetalas, när Bruks-egaren, som ämnes-Jernet tilwerkat och försålt. öfwer quantum theraf upwisar, så wäl Directeurens, som ock Manufactur-Idkarens bewis. Sedermera bör Jern-Contoiret wid hwarje års slut til Kongl. Bergs-Collegium aflemna berättelse, huru mycket i slike praemier til hwar och en är wordet utgifwit, samt til hwilka Manufactur-verk ämnes-jernet blifwit försålt: Och skal thet tå tilhöra Advocat-Fiscalen, eller ock vice Fiscalen, wid Kongl. Bergs-Collegium, at efterse, huru wida then på wågen utskickade tilwerkningen ifrån hwarje Manufactur-werk, jemte hwad theraf här i Riket til annat behof kan wara försålt, svarar emot thet quantum ämnes-jern, som Manufactur-werks egare upgifwit, och hwarföre praemier blifwit betalte, samt i fall något swek finnes wara begångit, inför Kongl. Bergs-Collegium lagligen tiltala then brotslige. Likaledes må ock en Manufactur-werks egare, om han så åstundar, genast söka, at, medelst Kongl. Bergs-Collegii befordran, förmå någon Bruks-egare, at tilwerka erforderligit ämnes-jern: Och i fall icke någon Bruks-egare, hos hwilken jernet med någorlunda beqwämlighet kunde hämtas, skulle wilja, änskönt han njuter praemium lefwerera sådant jern för en skälig och säker betalning, lämpad efter swårigheten och kostnaden wid ämnes-smidet, samt wad han af sitt werk hafwa kunde, om han tillwerkade wanligt Stång-jern: Och Manufactur Directeuren, eller någon annan, åtager sig, at skaffa arbetare, eller ock underwisa them wid Bruket om rätta berednings-sättet. så eger Kongl Bergs-Collegium, at sådant Bruks-egaren pålägga, hwilket oaktadt han sig beswärar, bör wid plickt och ansvar för skadan genom drögsmålet, utan uppehåll werkställas. Skulle åter sådane ämnen åstundas, til hwilkas beredande sättet, eller beskaffenheten af inrättningen, ännu ej kunde wara bekante utan therwid något försök, eller prof-smide behöfde gå förut, så betalas äfwen then wid slike tilfällen upgångne nödvändiga kostnad af Jern-Contoiret Cassa: Dock at Kongl. Bergs-Collegium förut lemnar Fullmägtige i Jern-Contoiret underrättelse, när och i hwad afsikt en sådan förrättning skulle komma at anställas. Thertil med warder ock Manufactur-Werks Idkaren tillåtit, at, tå Jern-Contoiret gör någon uphandling af stångjern, få theraf utse och köpa the sorter, som för them kunna wara tienliga.

3:o, Manufactur Directeurerne böra, utom hwad om theras göromål i the föregående §.§. förmält är, resa omkring til Manufactur-Werken, och underrätta Egarne om priser, arbets-löner, förbränningar, med mera, som i tilwerknings-omkostnaden emellan the in-och utrikes warorne kan göra någon skilnad; Hwarwid bemälte Directeurer tillika böra skaffa sig underrättelse om hwarje Werks tilstånd och the förbättringar, som therwid

_

blifwit gjorde, eller göras kunna, samt hwad ännu til äfwentyrs kan brista, at tilwerkningarne icke blifwa så fullkomlige, eller priset så lindrigt, som wederbör: Egande the therjemte at påminna, thet the ärender, som thesse ämnen angå, warda til skyndesamt afgörande i wederbörande Kongl. Collegier företagne.

4:o, På thet et noga urwal må ske af alt felaktigt. eller odugeligt Manufactur-smide, och warorne rätteligen blifwa sorterade, såsom hwarmedelst tilwerkningarne snarast winna begärlighet, och afsättningen befordras, bör alt på Wågarne inkommande Manufactur-smide undergå alfwarsam besigtning och wräkning, serdeles innan thet til Utrikes-orter afskickas, så at hwad theraf är wrakwärdigt, bör på lika sätt anhållas, besigtigas och confisceras, som 1671 års Kongl. Jern-wräkeri-Ordning, om Tack- och stång-jern, föreskrifwer, samt then handlande ega rättighet, at söka sitt igen af tilwerkaren.Therföre må icke något gröfre Manufactur-smide, wid warans förlust, föras omärkt ifrån werket, så framt smidet är af sådant slag, at hwart stycke kan stämplas. Enär åter waran i fat, kistor, eller buntar inpackas, såsom spik, stål eller finare Jernbleck, med mera, bör på fatet eller kistan werkets stämpel wara inbränd, eller på annat sätt tydeligen utsatt, tillika med sortament, och stycketal, eller wigt. Då thet sålunda inlagde och förwarade Manufactur-smidet til Stapelstads Wåg anländer, eger wräkaren icke allenast rättighet, utan bör thet fast mera wara hans skyldighet, at, hwar gång något partie på Wågen inkommer, til besigtning öpna, åtminstone någre fat, kistor, eller buntar, af hwarje stämpel, hwilket Wräkaren utan särskilt betalning för åter-inpackningen, förrätta bör. Finnes tå något wrakwärdigt, bristande, eller illa sorterat gods, bör hela Posten undergå wederbörlig besigtning: Och komma Tio procent af Warans wärde i the fat, kistor, eller buntar, Wräkaren at tilfalla, hwarest et sådant fel wid sorteringen märkes, eller något i wigten och stycketalet saknas: Skolandes Egaren på en sådan händelse ersätta all kostnad med kistornas öpnande och igenslående, och waran icke utur Wågen afföras, förr än sådant alt, jemte afgiften til Wräkaren, blifwit betalt, waran sorterad. thet felaktige emot wrakfritt utbytt, eller numer och wigt upfyld i så många fat och kistor, thet ske kan. På thet thenna wräkning må ske med alfwarsamhet och en jämlikhet bibehållas i granskningen af then enas och andras både stångjerns och Manufactur-tilwerkning, måge wägarne i metall-Wågarne hädanefter icke befatta sig med Commissioner för någon slags Bruks-tilverkning, hwaröfwer Magistraterne skola wård och inseende hafwa.

5:o, För Jern- och Manufactur-smide, som til utrikes orter afskeppas, komma at bestås följande praemier, såsom hwarigenom handelen med sådant slags smide, och följakteligen sjelfwa tilwerkningarne, snarast befordras och uphjelpas kunna, nemligen:

För 1. Skeppund förtente smidde Jernbleck, 8 procent efter et pris af 200 Dal. skeppundet.

_

För I. D:o, walsade bleck förtente, 12 procent, efter samma pris för Skeppundet.

För I. D:o, walsat bandjern, 6 procent efter 75. Dal.

För I. D:o, 4-kant jern af 5/8 toll och therunder, 4 procent, efter 60 Dal.

För I. D:o, yxor, spadar, skofflar, hackor, Häst och Mul-åsneskor, fina sågblader, med mera, och äfwen sådant smide, som kan avsättas på Spanien och Wäst-Indien, 10. proCent, efter 150. Dal.

För I. D:o, oförtente Jernbleck och dubbla samt enkla Plåtar, 6 proCent, efter 115 Dal.

För I. D:o, Brännstål, 6 proCent, efter 100 Dal. Skeppundet.

För I. D:o, Tyskt eller garfstål, 12 proCent, efter 200 Dal. Skeppundet.

För I. D:o, Dito Spik til och af 4 tums längd, 20 proCent, efter 170 Dal, per medium.

För I. D:o, ifrån 5 til och med 7 tum, 6 proCent, efter 120. Dal. Skeppundet.

För I. D:o, ifrån 8 tums längd til och med 12 tum, 4 proCent, efter 100 Dal, skeppundet per medium.

För I. D:o, Liar, 20 proCent, efter 300 Dal. hwart skeppund, alt räknadt efter Stapel-Stads wigt och wärdet i Kopparmynt.

Thesse praemier hafwa Fullmägtige i Jern-Contoiret, wid anfordran, af then thertil anslagne fonden, at til fullo utbetala, så snart bewis warder uptedt ifrån Stapelstaden, at waran ther ifrån til någon utfart wiss Utrikes ort afgått, och ifrån sistnämnde ort af waran tit anländt; Men för thet, som går Landwägen ut, betalas inte några praemier.

6:o, Enär Manufacturwerks egarne, för bristande afsättning eller at afbida bästa försälgnings-tiderne, tränga, att göra lån på theras tilwerkningar i Riksens Ständers Banque, kommer Jern-Contoiret hädanefter. på sätt, som hittils skedt med Stång-jern, Saltpanne- och takplåtar, samt knipp-band- och bultjern, at betala räntan för lånet på följande Manufactur-tilwerkningar, emot thet, at til Jern-Contoiret erlägges en sådan afgift, som för hwarje slag af nedannämde tilwerkningar utförd finnes, och hwilken afgift wägarne i Stapelstads-Wågarne för the inkommande tilwerkningar strar wid upwägningen af Köparen, eller pantsättaren upbära och sedermera till Jern-Contoirer aflewerera, nemligen:

_

Bultjern, 1 dal. Skeppundet.

Salt-panneplåtar, 1 dal.

Takplåtar, 2 dal.

I. Centner bunt-fat- eller lådstål à 100 marker Centnern, 20 öre

I. Centner garfwat, eller så kallat Steyermarks-Stål i knippor eller lådor, 1 dal. 8 öre.

Spik 2 tums, 3 dal Skeppundet.

Dito, 3 tums, 2 dal. 16 öre.

Dito, 4, 5, och 6 tums, 2 dal.

Dito, 7 tums och theröfwer, til och med 12 tums, 1 dal, 16 öre, alt Kopparm:t

Dock böra tilwerkningarne, när Jern-Contoirer skal betala räntan för therå gjorde lån, icke wara pantsatte i någon Upstads, utan i Stapelstads-Wågar, samt förut noga och alwarsamt besigtigade och wräkte. hwilket, så wäl Wägarne och Jernwräkarne, som Magistraterne, noga böra i akttaga. Skulle någon Wågbetjent med försummelse härutinnan beträdas, kommer han therföre lagligen inför Kongl. Bergs-Collegium at tiltalas, och på thet alfwarsammaste at anses.

7:o, Ehuruwäl 59 § af Kongl. Maj:ts Nådige Resolution på Städernes Allmänna beswär, af then 19 Januarii innevarande år, förmår, at, ej alenast alt polerat smide, utan ock alt finare Jern- och Manufactur swartsmide, som uti .fastager eller thertil gjorde listor, måste föras och igenom rost kan taga skada, eller försnillas, med mera, bör, sedan thet passerat en Wåg och Tullkammare, samt med behörig Tullsedel och Wåg-Attest til annan Stad ankommer, wara fritt för widare öpning, wägning och wräkning så framt icke någon anledning wore at Cotre-bande-waror therunder skulle vara instuckne, eller annars flärd begången; Dock i anseende thertil, at härigenom wisse för Manufacturernes upkomst högst nödige författningar icke skulle til werkställighet kunna befordras, såsom i synnerhet hwad i then förutgående 4 §. om Manufactur-tilwerkningarnes besigtning och wräkning, samt i then 6 §, om räntans betalande för lån i Banquen på Manufactur-tilwerkningar förmält är, har Kongl Maj:ts sedermera täcktsts i Nåder så förklara ofwannämde 59§, uti Resolutionen på Städernas allmänna Beswär, at then icke bör ligga i wågen, med mindre alt til Stapelstäderne ankommande Manufactur swart-smide, oaktat thet förut gått igenom någon Upstads-wåg, bör på Stapelstads Wågen lika fullt införas, at ther widare besigtigas, och at thet, som odugeligt finnes bör wräkas.

8:o Manufactur-werks egarne, som i anledning af hwad i 6:te § stadgat finnes, komma at taga del i Jern-contoirets inrättningen, böra jemväl ega

_

frihet, at til then Revision, som årligen kommer att ske öfwer Jern-contoirets räkenskaper, med Bruks-Societeten wälja af egne medel Revisions-Fullmägtig, som tillika är Stångjerns Bruks-egare. til räkenskapernes öfwerseende för Manufacturwerks medlem, hwaröfwer, til then ändan serskilt redo och räkning i Jern-Contoiret kommer at hållas: och hafwa Manufactur-Werks-egarne i öfrigt, at njuta all handräckning och biträde af Contoiret i sådana mål, som på Contoirets åtgärd ankomma kan.

9:o Kongl Maj:t har igenom 7 §. af thess Nådiga Förordning under then 3 Julii 1753 om Stångjerns- och Manufactur-smidet, i Nåder tillagt Manufactur-Werken frihet för lilla Tullen, utom then frihet,the böra njuta för stora Tullen, anten tilwerkningarne Siö- eller Landwägen öfwer gräntsen utföras; och emedan thetta förordnande icke wid alla tillfällen blifwit tagit efter then rätta begrep, så har, til förekommande af widare oreda härutinnan, Kongl. Maj:t i Nåder förklarat ofwan högstberörde Förordnings 7 §. böra så förstås, at alla theruti upräknade Manufactur-arbeten böra wara frie från then afgiften, som skulle betalas wid the Tullar genom hwilka warorna föras, innan the komma på Stapelstads Wågarne, anten warorne qwarblifwa i Landet, eller gå utur Riket, så at Jern-Manufackturerne weterligen måtte til godo njuta samma förmon med Manufacktur-waror af Ull och Silke, emedan Riket i thess utrikes Handel har at wänta ej mindre båtnad och nytta af thet förre, än the sednare.

10:o, Althenstund, genom 7§ af Kongl. Förordningen, under then 3 Julii 1753, om Stångjerns- och Manufactursmidet, äfwen stadgat är, at alla Manufactur-smeder och arbetare, som utifrån inkommit, eller thähandefter inkomma, skola under allmänna Manufactur Privilegierne wara inbegripne: och thesse Privilegiers 9 §. förmår, at the erfarne Handtwerkare, Mästare, Gesäller och Arbetare, hwilka för Manufacturierne från utrikes orter införskrifwas, skola njuta fri resa, som af publiques medel godt giöres, när riktig räkning theröfwer af Fabriqueurerne upwises; Förthenskull har Kongl. Maj:t i Nåder förklarat, thet et lika understöd må bewiljas Jern- och Stål Manufactur Arbetare, som i Riket inkomma, samt at the, hwilka sådant folk införskaffa, skola av Manufactur-fonden ej allenast få sine utgifter til rese- och underhållspenningar för meranämde arbetare ersatte, utan ock then kostnad, som blifwit använd, innan the kunnat förmås, at hit i Riket inflytta. hwilket uppå wederbörande Kongl. Collegie noga bepröfwande ankomma bör.

11:o, Likaledes finner Kongl Maj:t i Nåder för godt, at, så wid Jern- och Stål Manufacturen, som wid andre Fabriquer, Folk och Arbetare måge Frikallas ifrån Mantalspenningars erläggande, samt andre Contributioner och pålagor, ehwad namn the hafwa kunna.

_

12:o, Emedan the ordsaker upphört, hwilka föranlåtit Kongl. Maj:t, at genom 9 §. uti Nådiga Förordningen af then 3 Julii 1753, tils widare förbjuda flere nya inrättningar af Brännståls werk; Altså har Kongl Maj:t i Nåder förklarat, at thetta Förbud ej widare må i wägen ligga, utan at then,

som sig til sådant werks inrättande anmäler, och är försedd med hwad dertil erforderligt wara kan, må til slik inrättning erhålla behörigt tillstånd.

13:o, Wid thet, som igenom Kongl Förordningen af then 3 Julii 1753 om Stångjerns- och Manufactur-smidet, uti 6§ förordnat är, i fall emot nya werks anläggande, eller the redan anlagdas, utflyttande någon protest giöres, i anseende til .Maste- och Furuskogarne, at nemligen Kongl. Bergs-Collegium ej må afgiöra saken, innan Kongl Amiralitets och Commercie Collegierne haft del af handlingarne och med theras påminnelser inkommit, hafwer Kongl. Maj:t i Nåder funnit, thet skilnad giöras bör emellan Maste-skogarne, såsom hörande under Kongl. Amiralitets Collegie wård, och Furuskogarne, wid hwilka Kongl. Commercie Collegium skulle kunna någon påminnelse giöra, och at til undwikande af för långt uppehåll för the sökande, Acterne icke behöfwa sändas till Kongl Amiralitets Collegium oftare, än tå påminnelser ske om Maste- och til Kongl Commercie Collegium, enär påminnelse gjöres, i anseende til furuskogarnes fredande, helst ändamålet likafullt winnes, när thet Kongl. Collegium,hwilket eger at wårda the Skogar, som förmenas genom then tiltänkte Bruks inrättningen komma at lida, får tilfälle, at thess utlåtande aflemna.

14:o, Enär någon, wid tilförene förrättad undersökning, wist sig ega tilgång til större Kolfång, än nödwändigt fordras til the inrättningar, han förut hafwer, och han jemwäl är försedd med bygningsplats, samt söker giöra någon inrättning til Manufactur-smide, med förbindelse, at ej ändra thess förra dämning, så at ej någon genom up- eller afdämning kan blifwa lidande, så bör han ej beswäras med widare undersöknings kostnad, hwilken ofta torde hindra och hålla them tilbaka, som för Manufacturwerks inrättningar kunde wara hugade.

På Lika sätt, i fall någon förut bewist sig ega en eller twänne af ofwannämde erforderligheter, skog, strömfall och bygningsplats, men tillgången af thet öfrige tilförene ej warit wid undersökning wist, bör undersökningen för en tiltänkt Manufactur-bygnad ej sträckas widare

än allena til the omständigheter, som förut wid en dylik förrättning ej kommit på stället at efterses: och skal Bergmästaren, sedan Kongl Bergs- Collegium thess Remiss utgifwit, wara skyldig så framt årstiden thet medgifwer, at, wid första anmälan af then sökande, genast utsätta och allmänneligen kungiöra låta terminen til undersökningen, hwilken, enligt förra författningar, 6 weckor efter utlysningen bör förrättas; Men är Bergmästaren af andra sysslor förhindrad, then tid förrättningen infaller, bör han gifwa thet så tidigt tilkänna, at til förrättningens werkställande någon annan må kunna förordnas. Inom sex weckor efter förrättningen, insänder Bergmästaren Protokollet och betänkandet til Kongl. Bergs

_

Collegium, wid Twå daler Silvermynts böter, för hwarje dag thermed längre dröjes, så framt Bergmästaren icke gitter upte sådana hinder, som satt honom utur tilstånd, at handlingarne afgifwa: hwarefter Kongl. Bergs Collegium saken skyndsammeligen företager och innom tre Månader sluteligen afgiör.

15:o, På lika sätt, som uti 12 §. af Kongl. Förordningen under then 10 Sept 1747, om öfwersmidets hämmande,alla the Bruksegare blifwit ifrån plikt befriade, hwilka tå förut idkadt något öfwersmide, har Kongl. Maj:t äfwen nu, i anseende til wisse förekomne bewekande omständigheter, welat för thenna gången af nåde hafwa Jern- och Stål Manufacturidkarne förskonte för tiltal uti alöt, hwad af them in til October Månads slut näst förlidet år, kan wara felat, och anten är under Domarens skärskådande, eller ännu icke åtalt: Dock at sådant icke på något sätt må lända til praejudicat för framtiden.

Detta alt hafwa altså, på Kongl. Maj:ts Nådige befallning, Kongl, Bergs- och Commercie Collegierne härmedelst til wederbörandes underdåniga efterrättelse kungiöra bordt.

Stockholm then 17 Nowembr. 1757.

På Dragande Kall och Ämbetes wägnar.

F.GYLLENBORG. CARL Von GROOTH.

J. ALSTRÖMER. VULT von STEYERN. J. von DUBEN.

A. NORDENCRANTZ. N.PSILANDERHIELM.

DANIEL TILAS. C.G. BUNGENCRONA.

U. RUDENSCHÖLD. GUSTAF G. BONDE. G. BRANDT.

ANT. v. SWAB. J.O. RUDBECK. J.G. WALLBERG.

J. SILWERSKIÖLD. C. SCHULTZ. P.A. ÖRNSKÖLD

ERLAND FRED. HIERNE. J. BRUSEEN. G. HEGARDT.

C.L. EHRENFALK. Js. J. DRAGMAN. Å.H. FRESER.

N.E. HOFLING. J. HULTSTEDT.

Sam. Sandel.